DET RYSKA SVEABORG
Förstörelsen av Stora Borggården
Stora borggården, som hade byggts på Vargön på 1700-talet , var Finlands första monumentaltorg och det administrativa centrumet på Sveaborg. I dag är endast en del av den ursprungliga torglayouten förvarad, eftersom den slutna innergården skadades svårt vid bombningarna under Krimkriget.
Borggården under den svenska tiden
Under den svenska tiden byggdes det bastionscirklar på Sveaborg som låg innanför varandra. I den innersta av dessa placerades den så kallade Stora borggården. Mest komplett var torget i slutet av 1700-talet. I de byggnader som omringade borggården låg högvakten, kansliet och ritkontoret samt en del av officerarnas bostäder. Augustin Ehrensvärd, som ledde byggandet av Sveaborg, bodde i Ekeblads paviljong eller i Kommendantshuset. Ehrensvärd dog 1772 och hans grav flyttades 1783 till mitten av Stora borggården. Fem år senare restes det monument som fortfarande står där på gravplatsen.
Soldatvakt vid Ehrensvärds grav 1918. I bakgrunden syns Officerskasernen, känd som Blåhuset. Bild: HKM
Förödelsen vid Krimkriget
Borggården förblev troligen relativt oförändrad från början av den ryska tiden ända fram till Krimkriget. Vid bombningen av Sveaborg i augusti 1855 skadades den innersta bastionscirkeln mer än resten av fästningen. Det höga Generalshuset, som syns långt ut på havet, var det uppenbara målet för engelsmännens kanoneld och huset skadades svårt. Omfattningen av förödelsen beskrivs av att endast fem rum i till exempel Ekeblads paviljong var beboeliga efter bombningen. Husets fönster, dörrar och skorstenar hade gått sönder och trädelarna hade brunnit.
I efterdyningarna av Krimkriget fattades beslut att i fortsättningen endast tillåta byggnadshöjder på högst två våningar på Sveaborg. Generalshuset med dess fyra våningar revs helt och likaså den tredje våningsplanen av flera byggnader. Myndigheterna i S:t Petersburg förhöll sig ambivalenta till reparationerna på Stora borggården. Hälften av Ekeblads paviljong reparerades, men den andra halvan fick inga reparationsanslag och revs till slut. Den ena av de bågformade byggnaderna på borggården, Lokalmajorens hus, togs åter i bruk, men den andra byggnaden, Högvakten, revs.
Torgets karaktär förändrades slutgiltigt kring 1880 när Bastion Ekeblad revs och det så kallade Blåhuset byggdes 1882 som bostadshus för överofficerare på den södra sidan av torget. En gångväg öppnades även från den södra sidan till Stora borggården, som tidigare varit sluten från tre sidor. Under den ryska tiden hade byggnaderna på borggården huvudsakligen använts som bostäder för officerare. Med anledning av den ryska garnisonens 100-årsjubileum 1908 renoverades Sveaborgs sevärdheter. I samband med detta renoverades även Stora borggården och till och med Ehrensvärds grav.
I början av 1920-talet inreddes ett Ehrensvärd-museum i Ekeblads paviljong som berättar om den svenska tiden på fästningen.
Borggården och Ehrensvärds grav 1838 i Fredrik Tengströms litografi. Bild: MV
360-graders panoramavy av borggården
Text: Pasi Kolhonen
(Läs mer om förödelsen vid Krimkriget )
Webbutställningen Det ryska
Sveaborg är en del av programmet
för Finlands 100-årsjubileum.