Ansvarig för byggandet av fästningen Sveaborg var ett ingenjörsdetachement under ledning av en officer med överstes eller överstelöjtnants rang. Ingenjörsdetachementet gjorde planer på order och på eget initiativ om byggande och reparationer av Sveaborgs försvarsanläggningar och kaserner.

 

Byggorganisationen

 

Efter det finska kriget 1809 planerade ryssarna att förstärka försvaret av Sveaborg. Ansvarig för bygg- och underhållsarbetena var Sveaborgs ingenjörsdetachement som hade fått omfattande planeringsrättigheter. Detachementets ritkontor och arkiv låg på Vargön. På 1810-talet inventerade ingenjörsdetachementet fästningsanläggningarna för att kartlägga deras skick och funktionsduglighet. Planeringen baserades på undersökningar. På grund av bristande anslag stannade utvecklingen av försvaret i det närmaste vid underhållsarbeten. När det gäller bostads- och kasernbyggandet var detachementets arbete däremot aktivt.

 

Ingenjörsdetachementets planer, kalkyler, arbetsbeskrivningar och ritningar skickades först till Finlands ingenjörskrets för granskning. Dess stab fanns även på Sveaborg under ledning av en officer av generalmajors rang. Planerna med ingenjörskretsens anmärkningar skickades därefter till krigsministeriets ingenjörsavdelning i S:t Petersburg, som verkade under ledning av en ingenjörsgeneral, dvs. den högsta ingenjörsofficeren inom Kejsardömet Ryssland.

 

År 1827 fördelades arbetsuppgifterna inom Sveaborgs ingenjörsdetachement mellan avdelningarna för mark- och marinbyggnad. Avdelningen för markbyggnad leddes av krigsministeriet och avdelningen för marinbyggnad av amiralitetet. Efter Krimkriget 1856 överlämnade amiralitetet sin byggnad till krigsministeriet, och avdelningarna slogs samman.

 

Arbetskraft och entreprenad

 

Byggorganisationen förnyades nästa gång 1862, då Sveaborgs ingenjörsdetachement ersattes med ingenjörsförvaltning. Den verkade under förvaltning av Finlands ingenjörskrets med S:t Petersburgs överingenjörsförvaltning som högsta militär myndighet.  Dessutom kunde man efter behov bilda separata ingenjörskommittéer eller -kommissioner med egna planeringsuppdrag och egna anslag.

Som arbetskraft anlitades de truppförband som fanns på fästningen samt sappör- eller pionjärenheter och fångar. Fångarna var för lösdriveri dömda finländare, men bland dessa fanns det även riktiga brottslingar och mördare. Dessutom engagerade sig ryska köpmän, såsom Sinebrychoffs, Kiseleffs och Uschakoffs, i olika mindre byggprojekt, för vilka de själva levererade byggmaterialen och arbetskraften.