Den ryska tiden var parkplaneringens och trädgårdsskötselns glanstid på Sveaborg. Framför allt mot slutet av 1800-talet utsmyckades öarna med trädgårdar, planteringar, trädrader och slingrande parkalléer. Den största parken som anlades under den ryska tiden är Kyrkparken som är belägen på den högsta kullen på Stora Östersvartön.

Kyrkparken runt kyrkan formades på 1850–70-talen. Bild: Suomen ilmakuva

Kyrkparken kom till när det planterades syrener runt den kyrka som invigdes 1854. Det forna området med förråd och trähus samt köpmanshus fick ge vika åt parken. På 1870-talet byggdes parken ut till bostadshöghuset Noaks ark som byggdes under den svenska tiden. Där anlades en modern geometrisk parklayout med kors- och cirkelgångar. Layouten har senare försvunnit. Kyrkparken var öppen för allmänheten, men omgärdades av staket. Runt kyrkan restes ytterligare ett staket, som byggdes av kanonrör och korslagda kedjor på det sätt som var typiskt för militärkyrkor. De kanonrör som monterades på stenpiedestal tjänade som stolpar för staketet och de långa, tunga kättingarna som gärdslen.  Staketets portar i den södra och västra ingången markerades genom att dekorera kanonrörpelarna med förgyllda örnar.

Ett flygfoto på kyrkparken från början av den finska tiden. I förgrunden syns den kasern och de båthus som förstördes vid eldsvådan 1920. Bild: KA

Syrener och köksträdgårdar

Under den ryska tiden fanns det ett officerskasino med egen park på den norra stranden av Stora Östersvartön. I Kasinoparken byggdes bland annat en musikscen och en bowlingbana. I Kasinoparken finns i dag minnesplatsen för det fångläger som fanns på Sveaborg under 1918–1919.

På Vargön förbättrade ryssarna Pipers park som anlades under den svenska tiden. Den byggdes om till en representativ landskapsträdgård som pryddes med tidstypiska mönstrade rabatter. Ledande militärer anlade dessutom egna trädgårdar och promenadträdgårdar.

Syrenen blommar i Pipers park. Mitt i parken fanns tidigare ett tempelliknande lusthus som funnits sedan parken grundades. Den nuvarande cafébyggnaden blev klar på 1920-talet. Bild: SLHK.

De talrika blommande syrengränderna gjorde Sveaborgs karga landskap mjukare. Dessutom fanns det nyttoodlingar och köksträdgårdar som gav ingredienser till köket.

En syrengränd vid Gustavssvärd. Bild: HKM

Text: Netta Böök